TORSDAG
Det blev en dag utan inlägg. Men det var en dålig dag igår och jag hade inte inspirationen att dela med mig. Jag var iaf hos doktotn i Tisdags och fick 50% sjukskrivning i dom. Känns såklart jätte skönt och jag hoppas verkligen att detta ska resultera i mindre smärta och ett lugnare tempo. MEN varför är det alltid så komplicerat det här med jobb. Man har någon sorts lojalitet till sin arbetsgivare som är inbyggd i systemet. Jag hade ont i magen bara av att berätta att jag behövde bli sjukskriven. FAST det handlar ju för tusan om mig och vår bebis. Jag kommer dessutom på mig själv med att nästan "skämmas" över mina krämpor. Frasen: Gravididtet är ingen sjukdom" ekar i huvudet på mig och det känns ibland som att jag är löjlig när jag klagar över smärtan. Jag vet att jag måste strunta i det där och bara följa vad min kropp sänder för signaler och följa dom. För att citera en vänninas ord igår:
"-Jag undrar hur många män som hade klarat att jobba en hel graviditet, med eller utan smärtor.
Tänk om männen hade varit de som behövde gå in till sina kvinnliga chefer och vara nervösa för att de har blivit sjukskrivna på grund av foglossning (de som knappt klarar en förkylning)! Vilket annorlunda samhälle.."
Tänk om männen hade varit de som behövde gå in till sina kvinnliga chefer och vara nervösa för att de har blivit sjukskrivna på grund av foglossning (de som knappt klarar en förkylning)! Vilket annorlunda samhälle.."
Nåja. Nu arbetar jag ungefär 4 timmar varje dag och jag hoppas att detta ska resultera i en gladare och piggare Julia/mamma med mindre krämpor!
Annars då?
Jag har stått i jobb-hissen som vanligt!
Jag har återuppstäckt mariekex doppade i jordgubbssaft. Smakar barndomshemmet på Stekelvägen. Mums!
Nu när Sebbe har fått en egen telefon, så har ju lillasyrran sett möjligheten att använda min mycket mer.. Det resulterar i att man får agera modell ganska ofta.. Här är ett axplock..
Det blir nog en mästerfotograf i framtiden av den däringa lilla Donnan.
Det är ju JÄTTEBRA att du är sjukskriven på 50%!! Stoppa undan det där dåliga samvetet långt, långt bak i någon garderob. DU behöver det här! Annars hade doktorn sagt att du skulle fortsätta jobba som vanligt. (fast jag vet mer än väl hur du känner!)
Massa kramar!