Jag och mitt gäng

Igår tog dock det vackra vädret en ordentlig paus. Kort och intensiv paus. I år har vädret verkligen inte jobbat efter måttet: lagom..

Jonas och Stella var i Waxholm och smaskade glass och tittade på båtarna när det bara totalvände.

Jag pysslade runt här hemma och såg att det började mörkna till på himlen, så jag var så nöjd att jag hann ta bort duken och stolsdynorna och lägga dom under tak. (Detta skulle ju visa sig vara otroligt onödigt, då det senare regnade/haglade/stormade från alla håll och kanter. Så lite tak hjälpte inte så mycket..) När vädret sedan slog till blev jag till och med rädd på riktigt. Det small och blixtrade i hela skogen bakom oss och haglet som flög mot rutorna var så stora och många att jag var rädd om glaset skulle hålla. Parasollet flög och blommorna blåste iväg och försvann. 

Efter att jag dragit ut alla kontakter i hela huset (ja, jag lever med en elektriker) tog jag med mig Majken ner till källaren där vi stannade tills det lugnat ner sig.

Jonas och Stella satt i bilen på väg hem när vädret var som värst och Stella var livrädd och Jonas inte så kaxig heller. Men hem kom dom till slut iaf! 

Vatten, pool, vattenballonger och en uppblåsbar delfin. Mer behöver man inte. 

Själv stod jag inomhus och bakade små kantarellpajer. Har varit så sugen på att göra det så länge och idag slog jag till! Blev så pass gott att jag och Mr'J åt dom till middag också! 

När småflickorna somnat snörade jag på mig joggingdojjorna igen och gav mig ut på en liten runda. 3,5 km och jag trodde på riktigt att jag skulle svettas ihjäl. Varmt som tusan! "Men skönt efteråt" som det så tjusigt kallas..:-)

Mors!