Mycket om lite

Hej och Hallå!
Ännu en måndag har kommit och helgen som varit har varit fullspäckad men härlig! Kände dock att jag höll på att gå av på mitten igår kväll. Kroppen säger ifrån och jisses så störande det är. Men men.
 
Det gick bra att ha med Stellan på jobbet i fredags och tydligen tyckte hon att det var roligt, då hon inte gärna ville gå till förskolan imorse, utan hellre ville "gå på mammas jobb". Kanske inte jätte poppis hos arbetskollegorna om den argsinta lilla fröken hängde i krokarna hela dagarna..=)
Försökte få med Stellan på ett klassiskt "Hiss-foto" men hon blev tydligen också stressad av eventuella medresenärer, att hon hellre gömde sig. Nåja.
 
 
Hon var bara liite trött när vi åkte hem på eftermiddagen..
 
 
Men när vi kom till Åkersberga och det nalkades fredags-shopping, då jäklar piggnade damen till!
 
 
Vi hade en lugn fredagskväll och somnade olagligt tidigt med chips i mungipan.
 
På Lördagsmorgonen skulle Mr`J hem till dr´Fab och jobba lite och då blev jag och Stellan också medbjudna på lite frukost. Så jädrans trevligt sätt att umgås på. Man är nyvaken, full av energi (nåja, kanske inte fullt ut jämt.. men ni fattar vad jag menar..) och inte stressade av att barn ska isäng eller liknande. Stella och Albin har funnit varandra och dom skrattar lika mycket åt varanadra hela tiden. Någon slags barn-humor-kod som vi vuxna inte förstår tror jag. Härligt och mysigt var det i alla fall!
 
I Söndags packade jag och Pillan våra bilar fulla med urväxta barnkläder, gammalt(skitfult) proslin och en massa annat krims krams och åkte till Roslagsstoppet och stod på loppis! Solen sken, folk var glada och det var mysigt att få hänga med Pilliluttan hela dagen lång! Folk var dock liite för snåla med shoppandet, men jag gick iaf plus!



Efter dagens försäljning åkte vi till svägerskan/kusinerna i Solna och blev bjudna på middag. Även svärföräldrarna var där så det var en härlig "get togheter" och urmysig kväll. Blev dock en aning sent, så vi kom inte hem och isäng innan klockan 22-23.. Det märktes ganska ordentligt i morse, när jag vaknade 30 minuter innan Sebbe börjar.. Jäkta jäkta.. Men vi hann och alla glada. Nja.. nästan iaf.. Jag står väl inte på första platsen i sonens "bästa-personer-lista" direkt.. För att ni ska förstå hans frustration måste jag berätta om vad som hände i Fredags-natt.
 
Sebbe sov hemma hos en kompis i fredags och innan han åkte dit, sa jag att han inte behövde köra runt cykeln till baksidan, utan att jag kunde göra det senare. Jomenvisst. Gravidhjärnan levererar ju verkligen. Självfallet glömmer jag detta och när jag sedan kliver ut genom dörren på Lördagsmorgonen möts jag av denna syn:
 
Utanför dörren står en fin lila/vit cykel olåst och bara "tittar" på mig. Sebbes grå/svarta cykel med dö-skallar på är poff-väck. Det visar sig alltså vara så att någon påhittig (Antagligen kalas-fredags-full) yngling bytt ut Sebbes cykel till en annan. Inte jätte poppis. Inte alls faktiskt. Nu hade vi tänkt köpa en ny cykel till S lagom tills nästa säsong eftersom hans började bli lite liten, men det är ju fortfarande tid kvar på årets cykel-säsong och det känns ju roligare att sälja cykeln än att ge bort den till den där finurlige tjyven. Att Sebbe dessutom knappt kan gå med sina ben längre, utan endast tar sig fram via hjul, gjorde ju inte saken bättre. MEN skadan blev inte alltför stor tack vare hans älskade sparkcykel. Han blev såklart ledsen, men var glad över att han hade sparkcykeln kvar att åka på. Då kommer den här barbamamman och ska vara sådär händig och duktig.
-Sebbe får jag sparkcykeln, så ska jag se till att handtaget är i lagom höjd!
- Men mamma, vi hinner inte nu, jag måste till skolan.
- Äsch då! Jag ska bara dra lite här, snurra lite här och PANG. Där tog mamman sönder sonens styre på sparkcykeln.
 
Kan man typ avskeda sig själv? Skruvjäkeln som man spänner åt styret med gick alltså sönder. Toppen. Verkligen grejt! Man kan ju säga att jag jobbar lite underifrån i vår relation idag. När han fick frågan om att följa med en kompis hem efter skolan idag, kan jag ju meddela att han inte direkt tvekade på sitt svar. Undrar om han någonsin vill komma hem igen..
 
Det får bli en jäklans fin julklapp i år.
 
//J
 
 
 
 
 
Allmänt | |
#1 - - Pillan:

Haha!! Vet inte riktigt vem jag ska tycka mest synd om! Men han kommer ju få världens finaste och dyraste julklapp, ett syskon! Så du kommer säkerligen bli förlåten! Puss på er!

Upp